ICDP: Internationellt samarbete om borrning och geovetenskap
När vi borrar djupt ner i jordskorpan är det sällan ett enskilt land som står bakom hela insatsen. Det handlar om forskare, ingenjörer och finansiering från flera kontinenter som tillsammans försöker förstå vad som döljer sig under våra fötter. Vi på sddp.se följer detta arbete nära, och i den här artikeln tittar vi närmare på ICDP – International Continental Scientific Drilling Program – och vad programmet betyder för svensk geovetenskap, djupborrning och vår förståelse av berggrunden.
Vad är ICDP och varför grundades det?

ICDP grundades 1996 och leds från GFZ (Helmholtz Centre Potsdam – German Research Centre for Geosciences) i Potsdam, Tyskland. Programmet finansierar borrprojekt världen över och samlar forskare från en rad olika länder för att gemensamt undersöka jordens inre, klimatets historia och geologiska processer. Sverige är en aktiv medlem och har bidragit med flera borrprojekt genom åren.
ICDP:s historia och syfte
Innan ICDP bildades saknades en samlad internationell struktur för kontinental djupborrning. Enskilda länder drev egna projekt, men resurserna och expertisen var splittrade. Genom att samla finansiering och kompetens i ett program ville man möjliggöra borrningar som var för kostsamma och komplexa för ett enskilt land att genomföra på egen hand.
Syftet med ICDP är i grunden tredelat:
- Att borra i kontinental berggrund för att studera geologiska strukturer, klimatarkiv och naturresurser.
- Att utveckla och sprida borrteknik som klarar extrema djup och tryck.
- Att göra data och borrkärnor tillgängliga för forskarsamhället globalt.
Det är just den sista punkten som gör ICDP särskilt intressant. Borrkärnor från projekten analyseras i laboratorier runtom i världen, och data delas öppet så att forskare kan bygga vidare på varandras resultat.
Sveriges roll i ICDP
Sverige har varit medlem i ICDP under lång tid och har genom åren finansierat både svenska borrprojekt och deltagande i internationella insatser. Svenska forskare deltar i ICDP för att få tillgång till globala data och teknik som annars skulle vara svår att nå. Det handlar inte bara om att bidra med pengar – svenska geovetare är också aktiva i vetenskapliga kommittéer och i planeringen av nya borrprojekt.
Hur går ett ICDP-projekt till?
Ett ICDP-projekt är ingen snabb process. Från idé till färdig borrkärna kan det handla om flera år av planering, granskning och fältarbete. Vi tycker att det är värt att förstå hur den här kedjan ser ut, eftersom den förklarar varför resultaten från djupborrning ofta är så genomarbetade.
Från ansökan till borrplats
Allt börjar med en vetenskaplig ansökan. Forskare från ett eller flera länder formulerar en frågeställning som kräver borrning för att kunna besvaras. Ansökan granskas av ICDP:s vetenskapliga paneler, som bedömer projektets relevans, metodik och genomförbarhet. Om projektet godkänns följer en fas av förberedelser: logistik, tillstånd, miljökonsekvensbeskrivningar och val av borrplats.
Själva borrningen genomförs ofta av specialiserade entreprenörer med utrustning som kan hantera stora djup och svåra bergarter. Under borrningen dokumenteras varje meter noggrant, och prover tas kontinuerligt. Fältarbetet kan pågå i månader beroende på djup och geologiska förhållanden.
Borrkärnor och analysmetoder
När borrkärnorna väl är uppe ur hålet börjar en minst lika viktig fas: analysen. Borrkärnor från ICDP-projekt analyseras i laboratorier med metoder som isotopgeokemi, mikropaleontologi, magnetostratigrafi och röntgendiffraktion. Varje analys ger en pusselbit till förståelsen av berggrundens sammansättning och historia.
Data från analyserna publiceras öppet, vilket innebär att forskare världen över kan använda dem i sina egna studier. Detta öppna dataflöde är en av ICDP:s stora styrkor och en anledning till att programmet har kunnat bidra till så många vetenskapliga genombrott.
Svenska framgångar inom ICDP: Siljansringen och andra projekt
Sverige har en geologisk historia som gör landet särskilt intressant för djupborrning. Vi har urberg som är miljarder år gammalt, sedimentära bassänger med klimatarkiv och en rad nedslagskratrar som berättar om dramatiska händelser i jordens förflutna.
Siljansringen: ett unikt fönster mot det förflutna
Siljansringen är en nedslagskrater i Dalarna som borrats inom ICDP. Kratern bildades för omkring 377 miljoner år sedan när en meteorit slog ner i den dåtida berggrunden. Genom att borra i kratern har forskare kunnat studera hur nedslaget påverkade berggrunden och hur klimatet förändrades efter händelsen.
Borrningarna i Siljansringen har gett unika borrkärnor som analyserats för att förstå både nedslagsprocesser och den efterföljande geologiska utvecklingen. Projektet är ett av de mest kända svenska bidragen till ICDP och har bidragit till internationell forskning om nedslagskratrar och klimatförändringar.
Andra svenska borrprojekt inom ICDP
Förutom Siljansringen har svenska forskare varit inblandade i flera andra borrprojekt. Bland annat har borrningar utförts i Skåne för att studera sedimentära lager och klimatets utveckling under kvartärtiden. I Kiruna har borrningar genomförts för att undersöka malmförekomster och den underliggande berggrundens struktur.
Dessa projekt visar att svensk geovetenskap inte bara handlar om att studera den egna berggrunden – det handlar också om att bidra till en global förståelse av jordens utveckling.
Varför är internationellt samarbete avgörande för djupborrning?
Att borra djupt är dyrt, tekniskt krävande och tidskrävande. Det är helt enkelt inte realistiskt för ett enskilt land att ensamt finansiera och genomföra storskaliga projekt. Här kommer ICDP in som en plattform för samarbete.
Delade resurser och expertis
ICDP möjliggör tillgång till avancerad borrteknik och specialiserad expertis som annars skulle vara svår att få tag på. Genom att dela på kostnaderna kan flera länder delta i projekt som var och en för sig inte hade kunnat genomföra. Det handlar om allt från borriggar och laboratorieutrustning till geologisk kompetens och datahantering.
Svenska forskarnas tillgång till globala data
För svenska forskare innebär medlemskapet i ICDP att man får tillgång till data och borrkärnor från projekt runtom i världen. Detta är särskilt värdefullt för att sätta svenska geologiska fynd i ett globalt sammanhang. En borrkärna från Siljansringen kan jämföras med borrkärnor från liknande strukturer i andra länder, vilket ger en djupare förståelse för de processer som format vår planet.
Utmaningar och framtiden för ICDP
Inget forskningsprogram är utan utmaningar, och ICDP är inget undantag. Vi ser både praktiska hinder och spännande möjligheter framöver.
Finansiering och logistik
Finansiering är en ständig fråga. Borrprojekt kostar miljontals kronor, och medlemsländerna måste kontinuerligt prioritera sina bidrag. Logistiken kring borrning på avlägsna platser är också komplicerad – det handlar om att transportera utrustning, säkerställa miljöhänsyn och hantera de praktiska utmaningar som följer med att arbeta i extrema miljöer.
Nya tekniker och framtida projekt
Samtidigt utvecklas borrtekniken ständigt. Nya metoder gör det möjligt att borra djupare, snabbare och med mindre miljöpåverkan. ICDP fortsätter att vara relevant för att förstå berggrundens sammansättning och klimatförändringarnas historia. Framtida projekt kan komma att fokusera på att borra i områden som tidigare varit otillgängliga, och på att integrera borrdata med andra typer av geofysiska mätningar.
Vi ser fram emot att följa utvecklingen och rapportera om nya svenska insatser inom ICDP.
Vanliga frågor om ICDP
Vad står ICDP för?
ICDP står för International Continental Scientific Drilling Program. Det är ett internationellt forskningsprogram som finansierar och koordinerar borrningar i kontinental berggrund.
När grundades ICDP och var leds det ifrån?
ICDP grundades 1996 och leds från GFZ i Potsdam, Tyskland.
Vad är Siljansringen och varför är den viktig?
Siljansringen är en nedslagskrater i Dalarna som borrats inom ICDP. Den är viktig eftersom borrkärnorna därifrån ger unika insikter i nedslagsprocesser och klimatets utveckling för hundratals miljoner år sedan.
Hur kan svenska forskare dra nytta av ICDP?
Svenska forskare deltar i ICDP för att få tillgång till globala data och teknik. Medlemskapet gör det möjligt att delta i internationella projekt och att analysera borrkärnor från platser runtom i världen.
Delas data från ICDP-projekt öppet?
Ja, borrkärnor från ICDP-projekt analyseras och data delas öppet. Detta är en grundprincip i programmet och en viktig anledning till att forskning baserad på ICDP-material får stor spridning.
Sammanfattningsvis är ICDP ett av de viktigaste internationella samarbetena inom geovetenskap, och Sverige har genom sitt aktiva medlemskap bidragit till flera betydelsefulla borrprojekt. För oss på sddp.se är det tydligt att fortsatt svenskt engagemang i ICDP är avgörande för att stärka geovetenskapen och förståelsen för vår berggrund – både i Sverige och globalt.
