Jordskalv i Sverige – vad djupborrning och berggrunden berättar
Många tror att Sverige är aseismiskt – att vår del av världen ligger så lugnt att jordskalv hör till andra kontinenter. Det stämmer inte. Varje år registrerar vi hundratals små jordskalv i Sverige, de flesta under magnitud 3, och då och då skakar det till ordentligt. Varför återvänder vi då gång på gång till berggrunden för svar? Därför att det är i bergarternas sprickor, förkastningar och borrkärnor som historien om Sveriges rörelser finns bevarad – långt under markytan, ofta miljontals år tillbaka i tiden.
Därför skakar Sverige – en översikt

Sverige ligger mitt på den eurasiska plattan, långt från någon aktiv plattgräns. Ändå skakar marken. Det beror på att spänningar byggs upp i berggrunden från flera håll samtidigt: dels från rörelser vid den nordatlantiska mitten där plattor sprids isär, dels från den pågående postglaciala landhöjningen efter den senaste istiden. När spänningarna blir för stora släpper de plötsligt i en förkastning – och vi har ett jordskalv.
I genomsnitt registrerar Sverige hundratals små jordskalv årligen, varav de allra flesta ligger under magnitud 3 och aldrig märks av annat än av känsliga instrument. Det är just denna rika flora av småskalv som gör Sverige intressant att studera.
Platttektonik och den eurasiska plattan
Den eurasiska plattan rör sig långsamt, men den är inte stel. Spänningar fortplantas från den nordatlantiska mitten – där den nordamerikanska och eurasiska plattan glider ifrån varandra – och når ända in i Skandinavien. Dessa krafter är små i förhållande till dem vid aktiva plattgränser, men de räcker för att utlösa skalv när de möter försvagningar i berggrunden.
Postglacial landhöjning som utlösare
Den postglaciala landhöjningen är en nyckel. När inlandsisen smälte för omkring 10 000 år sedan lättade trycket på berggrunden, och landet började stiga. Den rörelsen pågår än i dag – i norra Sverige stiger marken med upp till nästan en centimeter per år. Landhöjningen bidrar till spänningar i berggrunden och kan utlösa skalv, särskilt i områden med gamla förkastningszoner.
Var skakar det mest i Sverige?
Seismisk aktivitet i Sverige är inte jämnt fördelad. Vissa regioner sticker ut tydligt, och det är ingen slump – de sammanfaller med gamla svaghetszoner i berggrunden.
Norrland och Västerbotten
Norra Sverige, särskilt Västerbotten och Norrbotten, är landets mest seismiskt aktiva område. Här sker flest skalv, ofta kopplade till gamla förkastningar i urberget och till den pågående landhöjningen. Skalv kring magnitud 4,0 inträffar i Sverige med decenniers mellanrum, och flera av dem har haft epicentrum just i Norrland.
Skåne och Tornquistzonen
I södra Sverige löper Tornquistzonen genom Skåne – en av Sveriges mest seismiskt aktiva zoner. Zonen är en gammal förkastningslinje som sträcker sig från Svarta havet upp genom Europa och vidare in i Skåne. Rörelser längs Tornquistzonen ger upphov till skalv, och området kring Skåne och södra Sverige påverkas därför av en helt annan typ av spänningar än Norrland.
- Norrland och Västerbotten: flest registrerade skalv, kopplade till urbergsförkastningar och landhöjning.
- Skåne och Tornquistzonen: tektoniskt aktiv zon med rörelser längs gamla förkastningar.
- Övriga landet: enstaka skalv, ofta svaga och svåra att känna.
Vad djupborrning och borrkärnor avslöjar om skalv
För att förstå varför och hur Sverige skakar räcker det inte att mäta dagens skalv. Vi måste också läsa berggrundens historia. Här blir djupborrning ett avgörande verktyg. Genom att borra djupt ner i berggrunden kan vi studera sprickzoner, förkastningar och de spår som gamla jordbävningar lämnat efter sig.
Borrkärnor som arkiv över gamla skalv
En borrkärna är ett cylinderformat prov av berggrunden, upptaget i ett stycke från djupet. Den fungerar som ett arkiv. I kärnan kan vi se hur bergarterna är uppbyggda, var sprickor går, och hur mineraler har omvandlats under tryck och värme. Borrkärnor från Siljansringen och andra platser visar spår av gamla jordbävningar och ger data som vi använder i modeller över dagens spänningar.
Sprickzoner och förkastningar i berggrunden
Sprickzoner och förkastningar är berggrundens svaga punkter. När spänningar byggs upp längs en förkastning kan den plötsligt röra sig – och då uppstår ett skalv. Genom att kartlägga dessa zoner med djupborrning kan vi bättre förstå var framtida skalv kan inträffa och hur stora de kan bli.
Siljansringen och andra svenska skalvspår
Siljansringen i Dalarna är ett av Sveriges mest fascinerande geologiska objekt. Det är en nedslagskrater som bildades för cirka 377 miljoner år sedan, då en stor meteorit slog ner i den dåvarande berggrunden. Nedslaget omformade berggrunden djupt ner och skapade strukturer som fortfarande påverkar hur spänningar rör sig i området.
Siljansringens uppbyggnad och historia
Siljansringen är en ringformad struktur med en diameter på omkring 50 kilometer. Nedslaget skapade kraftiga deformationer, och i dag studerar vi hur strukturen påverkar dagens spänningar. Genom djupborrning har vi kunnat ta upp borrkärnor som visar hur berggrunden omvandlades vid nedslaget och hur sprickzoner utvecklats sedan dess.
Andra spår av skalv i svensk berggrund
Siljansringen är inte ensam. Runt om i Sverige finns spår av gamla skalv – förkastningsbranter, krosszoner och förskjutna bergarter. Dessa spår berättar om rörelser som skett långt före vår tid, och de hjälper oss att förstå mönster som kan upprepa sig.
Hur vi mäter och övervakar jordskalv i Sverige
Vi kombinerar nationella mätnät med egna fältstudier. SNSN – Svenska nationella seismiska nätet – övervakar skalv i hela landet med hjälp av ett nätverk av seismografer. Datan från SNSN kompletterar vi med geologiska analyser och egna mätningar i fält.
Seismiska nätverk och instrument
Seismografer registrerar markrörelser dygnet runt. När ett skalv inträffar kan vi bestämma dess epicentrum, djup och magnitud. SNSN:s data är öppen och utgör en viktig bas för både forskning och beredskap.
Fältstudier och geologisk kartläggning
Instrumenten ger oss data om nutidens skalv, men för att förstå mekanismerna bakom behöver vi också studera berggrunden på plats. Vi kartlägger förkastningar, mäter sprickors riktning och tar prover för analys. Tillsammans ger seismologi och geologi en helhetsbild.
Vad vi kan lära oss – och varför det spelar roll
Kunskap om jordskalv är inte bara akademisk. Den påverkar samhällsplanering, infrastruktur och vår beredskap för framtida rörelser i berggrunden.
Betydelse för samhälle och infrastruktur
Även små skalv kan ge insikter om framtida rörelser. Genom att förstå var spänningar byggs upp kan vi bättre planera byggnation, tunnlar, kraftverk och annan infrastruktur. Vår forskning bidrar till beredskap och till att minska risken för skador.
Framtida forskning och djupborrning
Djupborrning är nyckeln till framtida insikter. Genom att borra allt djupare och analysera borrkärnor kan vi bygga alltmer detaljerade modeller över Sveriges berggrund och dess rörelser.
Vanliga frågor om jordskalv och djupborrning
Är Sverige verkligen ett aseismiskt land?
Nej. Sverige registrerar hundratals små jordskalv årligen, de flesta under magnitud 3. De märks sällan av människor, men de visar att berggrunden är i rörelse.
Var i Sverige skakar det mest?
Norrland och Västerbotten är mest aktiva, följt av Skåne och Tornquistzonen. Skalv kring magnitud 4,0 inträffar med decenniers mellanrum.
Vad är Siljansringen?
Siljansringen är en nedslagskrater i Dalarna som bildades för cirka 377 miljoner år sedan. Den påverkar fortfarande spänningarna i berggrunden och studeras genom djupborrning.
Vad är SNSN?
SNSN – Svenska nationella seismiska nätet – övervakar skalv i hela Sverige med hjälp av seismografer och öppna data.
Varför borrar vi djupt för att studera skalv?
Djupborrning ger borrkärnor som visar sprickzoner, förkastningar och spår av gamla jordbävningar. Det ger data som vi inte kan få från ytan och som behövs för att förstå dagens och framtida skalv.
Varje litet skalv är en pusselbit i förståelsen av Sveriges berggrund. Genom att kombinera seismiska mätningar med djupborrning och analys av borrkärnor bygger vi en allt tydligare bild av varför marken skakar – och vad det betyder för framtiden. Djupborrning är nyckeln till de insikter som ännu väntar under markytan.
